Mindfullness
Eftersom vår hjärna och kropp reagerar instinktivt och snabbt på stressorer runt omkring oss kan det vara utmanande för den moderna människan att få tillgång till trygghetssystemet i den utsträckning som vi har behov av på bekostnad av återhämtning och läkning. Vi får oändligt många intryck dagligen från notiser, i telefonen, meddelanden, mail, sociala medier och nyheter. Trots att vi befinner oss i vårt eget vardagsrum kan vi, via olika medier, ta del av vad som händer på andra sidan jordklotet. Från att omges av en flock på ett mindre antal människor kan nu hela världen ta sig in i vårt medvetande. Förmågan att rikta sin uppmärksamhet dit det är hjälpsamt har aldrig varit viktigare.
Vår hjärna har en bias mot det som upplevs som hotfullt, verkliga hot, imaginära hot, fysiska hot eller sociala hot får företräde i vår hjärna då överlevnad är prioriterat. I vår värld matas vi med information om krig, kriser och också sådant som vi borde sträva efter, senaste tv:n, mobilen, klädesplagget och en ny hälsosam livsstil. Allt detta upplever vår hjärna som hot vilket organiserar vår kropp på ett sätt som ska hjälpa oss att agera genom beteenden som attack, flykt eller undergivenhet. Adrenalin och kortisol gör vår kropp redo och är till hjälp för att avvärja hot men eftersom den strida strömmen av information om allt som uppfattas som hotfullt aldrig sinar riskerar vi att stanna i vårt hotsystem för länge vilket tär på oss.
Lär vi oss att rikta vår uppmärksamhet och vår medvetenhet dit det är hjälpsamt beroende på vad situationen kräver kan vi agera med intention istället för impulsivt. Detta hjälper oss att leva hållbart och i enlighet med vad som är viktigt för oss.
Mindfulness innebär att vara närvarande i stunden med en öppen och icke-dömande attityd. Det handlar om att lägga märke till tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser precis som de är – utan att fastna i dem eller kämpa emot.
Inom cft används mindfulness för att skapa medvetenhet om inre upplevelser och för att kunna möta dem med värme och förståelse, snarare än kritik eller undvikande. Genom regelbunden träning i mindfulness kan du öka din förmåga att hantera stress, reglera känslor och bygga en mer medkännande relation till dig själv.
Paul Gilbert, grundaren av cft, beskriver mindfullness som ”the vehicle of our attention”. Att träna sig i mindfullness ger oss möjlighet att inta en observerande roll i vårt liv istället för att överväldigas av de känslor som uppkommer. Det hjälper oss att ta ett steg tillbaka och istället för att identifiera oss med känslorna som uppkommer, observera dem och låta dem passera. Det är vanligt att se på sig själv på ett deterministiskt vis i form av; jag är en orolig person, jag är en neurotisk person, jag är en arg person. Vi människor har genetiska förutsättningar att känna glädje, ilska, lust, nyfikenhet, avsky, oro och ångest, vi kan göra gott och vi kan göra ont. Likaså kan vi alla drabbas av glädje och sorg, trauma, separationer, upp- och nedgångar. Om vi beskyller oss själva för det vi känner eller det som händer oss ökar lidandet och stressen som känslan eller situationen orsakat. Mindfullness hjälper oss att se på oss själva, våra känslor och vår situation på ett klarare vis vilket ger oss möjlighet att bryta gamla invanda mönster och tankar och agera på ett hjälpsamt sätt.
Mindfullness tränas genom övningar i att rikta sin uppmärksamhet till nuet, till olika delar av sin kropp eller till andningen. I terapi används mindfullness för att bli medveten om tankar, känslor och mönster samt att möta dessa med värme och vänlighet istället för med självkritik och skam. Forskning visar att regelbunden övning, även i små doser, kan göra stor skillnad över tid. Att fokusera på andning är ett kraftfullt sätt att rikta uppmärksamheten till nuet. Andningen har ett unikt värde i det att det är den del av det autonoma (icke viljestyrda) nervsystemet som vi faktiskt kan påverka och som i sin tur påverkar hur kroppen är organiserad (vilket system kroppen befinner sig i, hot, trygghet eller driv). Andningen är vår länk till det autonoma nervsystemet.