Hotsystemet
Hotsystemet är det kraftigaste och mest genomslagskraftiga systemet då funktionen hos detta system är överlevnad. Hotsystemet prioriteras och slår ut de andra systemen. Systemet aktiveras av yttre fysiska hot, inre hot från tankar samt av sociala hot såsom vår uppfattning om vår sociala status, avvisanden osv. Systemet aktiveras snabbt då ett fysiskt hot kräver en snabb attack eller en snabb flykt där eftertänksamhet kan vara farligt.
Det här systemet innehåller känslor som ilska, avsky, rädsla och ångest. Känslorna känns starka och motiverar oss till snar handling genom att kämpa, fly eller frysa/underkasta oss.
Adrenalin och kortisol utsöndras i kroppen.
Drivsystemet
Utöver att försvara oss från hot var våra förfäder tvungna att skaffa det de behövde för att överleva och fortplanta sig. Man behövde, skydd, mat, social status och en partner. Känslor som associeras med detta system är nyfikenhet, lust, upphetsning och ambition.
Dopamin utsöndras och hjälper oss att mobilisera den energi som krävs för att sträva efter mål, fokusera och behålla vår uppmärksamhet på något samt ger en tillfredsställelse när målet är nått.
Trygghetssystemet
Detta system kallas också ”rest and digest”. Förr satt människorna på kvällarna runt brasan, åt, smälte maten och vilade i en trygg samvaro med andra. Till skillnad från de andra aktiverande systemen är detta system fokuserat på återhämtning och läkning. Detta system aktiveras när inga hot uppfattas och inga mål finns att uppnå. Systemet är starkt kopplat till vår relation och sammankoppling med andra människor. Vi är designade att bli trygga med andra människor. Upplevelser av trygghet, anknytning, vänlighet och acceptans hör till detta system.
Oxcytocin och endorfiner lugnar kroppen, verkar smärtlindrande, stärker immunförsvaret och påverkar matsmältning.
Vår kluriga hjärna
Psykoedukation inom cft inbegriper kunskap om vår hjärna, hur den har formats av evolutionen och hur detta ter sig i dagens samhälle. I cft skiljer man på gamla och nya hjärnan. Kort och förenklat så är den gamla hjärnan fokuserad på att undvika och undkomma hot. Den gamla hjärnan är snabb, reaktiv och lättriggad utifrån devisen ”better safe than sorry”. När gamla hjärnan triggas av ett yttre eller inre hot får vi tunnelseende och energin går åt till att kämpa, fly eller frysa. Vår gamla hjärna vill oss väl och är till hjälp och till vårt beskydd men tillsammans med de förmågor som hör den nya hjärnan till kan vi människor få problem och fastna i loopar av upplevt hot och negativt ältande.
Tänk dig en zeebra som äter lugnt på savannen när ett hungrigt lejon dyker upp. Zeebran reagerar snabbt och instinktivt, Hjärtat slår snabbt, blod omfördelas till musklerna och adrenalin gör att synen skärps och luftrören vidgas. Zeebran flyr för sitt liv och undkommer det hungriga lejonet. Zeebran andas ut och återgår till sitt lugna ätande. Tänk dig nu att en människa genomgår en liknande situation. När människan undkommit lejonet och den omedelbara faran är över tar de nyare delarna av hjärnan över. Människan börjar älta; Tänk om jag hade fångats, det hade varit fruktansvärt, vad ont det skulle gjort. Människan börjar också tänka på framtiden; tänk om lejonet kommer tillbaka, tänk om det kommer två lejon, vad gör jag då, hur ska det bli med mina barn om jag dör…. osv osv.
I historien ovan har den mänskliga hjärnan hamnat i en loop (gamla hjärnan skräms upp av den nya hjärnans förmåga till fantasi, ältande och planerande) vilket får kroppen att reagera som om den hotfulla situationen kvarstår. Detta på bekostnad av vår återhämtning och utveckling.
Vidare kan vi starta kroppens hotrespons med adrenalinpåslag och kortisolutsöndring endast genom våra tankar.
Tänk dig att du ligger i din säng och försöker somna, samtidigt funderar du över ett läkarbesök du har under morgondagen. Du tänker på olika scenarier där du får dåliga besked som sedan får konsekvenser för ditt liv, arbete och framtid. Du svettas, hjärtat slår snabbt, musklerna spänns och du känner dig klarvaken.
Den mänskliga hjärnan har ”förmågan” att starta igång processer i kroppen bara genom vår tankekraft. Kroppen reagerar som att hotet är verkligt och att sjukdomen i detta exempel är ett faktum. Detta trots att kroppen befinner sig i sin säng i sitt trygga hem.
Filmer
Se “Developing a compassionate mind” för en introduktion till teorin bakom cft.
Se “Alfred & Shadow” för en beskrivning av hur självkritik kan få oss att stanna i kroppens hot-system på ett ohjälpsamt sätt.
Compassionfokuserad terapi, cft utformades av Professor Paul Gilbert initialt för att behandla människor med hög grad av självkritik och skamkänslor. Idag är cft en integrativ psykoterapimodell som visat sig vara hjälpsam vid en mängd olika bekymmer såsom stressproblematik, ångesttillstånd, relationsproblem etc. Jag använder cft som komplement till kbt i terapeutiska sammanhang men utgår från de teoretiska grunderna i cft även i stödjande samtal, bearbetande samtal, krissamtal samt i samtal med par.
Målet med compassionfokuserad terapi är att öka individens upplevelse av psykologisk trygghet och självtillit, och därigenom minska lidande och öka välmående. Terapiformens teoretiska grund lutar sig mot forskning om neurovetenskap, evolutionslära, anknytningspsykologi, affektteori och buddhism. En utgångspunkt i behandlingen är att det går att öva upp en rad färdigheter som är användbara för att möta sig själv med mer self-compassion, och därigenom bli bättre rustad att möta livets svårigheter.
Se och stanna kvar i det som skapar lidande, förstå hur det uppstått och funktionen bakom de beteenden som skapar lidande och bekymmer samt förmåga att förhindra och lindra lidande hos sig själv och andra.
Se…
Förstå…
Lindra…
…lidande hos sig själv och andra.
Compassion
Jag använder det engelska ordet compassion som översatt till svenska är medkänsla. Paul Gilbert definierar compassion som två psykologiska processer.
att uppmärksamma och våga närma sig det egna och andras lidande (det vill säga att skapa en förståelse och att inte undvika)
att utveckla ett engagemang och att göra något för att lindra och förhindra lidandet (det vill säga en aktiv handling)
Det handlar om att möta svåra känslor med värme, mod och förståelse snarare än med självkritik och undvikande. I cft kultiverar man ett compassion-själv med förmåga, mod och styrka att kunna se lidande, förstå dess ursprung och svara upp på det med värme, omtanke, trygghet och ett aktivt stöd.
Trecirkelmodellen i Compassionfokuserad terapi
Trecirkelmodellen används för att öka förståelsen för sitt känsloliv och sina beteenden inom compassionfokuserad terapi. Modellen beskriver tre emotionsreglerande system och dess funktion. Modellen är utformad av Professor Paul Gilbert och hämtas från evolutionsteori och neurovetenskap. Fokus är på den evolutionära funktionen våra system har haft för vår överlevnad och fortplantning. Varje system har en funktion och vid balans mellan dessa system skyddar vi oss från och undviker hot, vi drivs mot det som är viktigt för oss och vi återhämtar oss för ett liv hållbart i längden. Problem uppstår när systemen är i obalans. Det kan vara hjälpsamt att fundera över om något system tar överhanden i ditt liv.
